Emma K. Bergstrom

Usch nu kommer jag klaga lite, men min  kropp är så öm! Jag tror att någon form av förkylning är på väg. Liam har mått ganska dåligt så det var väl bara en tidsfråga innan det var dags för mig att få vad han nu har. Trots det har jag försökt att göra saker. Har försökt fixat i trädgården. Vårt grönsaksland är en katastrof så den här säsongen ska jag ta tag i det! Jag ska även plantera blommor lite här och där, vilket jag är väldigt exalterad över! Att våren har kommit till Wellington har gett mig ny energi. Hösten och vintern har varit väldigt svår för mig. Jag har varit deprimerad (vilket i och för sig är ganska normalt för de flesta när de lider av brist på D-Vitamin 😝), jag har inte haft någon motivation och jag har mest bara tyckt synd om mig själv. Det har varit dagar då jag har gråtit utan att riktigt veta varför, jag var arg på allt och alla och jag var övertygad om att det var världens fel att jag mådde dåligt, för självklart hade det ingenting med min attityd att göra. Jag insåg dock att det var faktiskt helt och hållet mitt fel i grund och botten. Jag hade fel attityd till allt. Det är ju jag som har tagit alla beslut i mitt liv så om jag inte är nöjd med de valen får jag helt enkelt ändra på saker och ting. Så jag börjar nu - ny inställning, ny attityd, ny livglädje. Jag ska testa på nya saker, jag ska våga ta steget framåt. 😊